Som en tickande bomb.

Sitter nu för typ tredje natten på en vecka, sömnlös, ångestfylld och har fått ta lugnande för att inte få psykbryt. Är så jävla trött på dessa humörstormar. Jobbar imorgon och det undrar jag hur fan det ska gå till.
Har iaf pratat med min terapeut om olika slags behandlingar så vi får se vad som sägs på fredag.
Då är det även lön för min del så det får bli att gå och handla upp halva apoteket och bunkra upp med pillerburkar... Trötta mig!
Visst, skönt som sagt att veta vad som är snett i skallen men kan man inte få må bra också?
kan man inte bara få slippa ångesten för en dag? Få känna att man har nått bra rent känslomässigt här i livet?
Jag har Jonas, jag har familj. Fast just nu räcker inte ens det till. Har fortfarande självmordstankar. har fortfarande sug efter att skada mig själv. Straffa mig själv. För att jag är kaos och måste tas ner på jorden. Men det går inte. Jag kommer inte ner på jorden, jag lever i min bubbla. Konstanst. Tur jag har målningen och the Sims annars vettefan, hade blivit knäpp på riktigt ju. ÄNNU mer än vanligt då vill säga. Huja.
Ett klagomålsinlägg men det måste man fan få lov o ha.
Jonas ligger och sover och honom kommer man inte få se på typ en vecka. fast då är det nästan dags för oss att dra på semestern till Peace and Love, då är han miiiiiin för en vecka. Behövs nog. Semester ifrån varandra, semester med varandra. Tur man är särbo nu.
hade nog ganska mkt att skriva nu. Har en massa tankar, fast dem kan jag inte dela med mig av. Delar bara md mig av det uppenbara. Resten får föbli kryptiskt. Hemliga meddelanden för dem som kan tolka dem.

Nä, försöka somna. Göra ett vad som känns, hopplöst försök.
Natti iaf.
/U.
Allmänt | |
Upp